mycketsaft

Petter får behålla sitt vikariat trots det senaste varslet så det gav en stor lättnad. Något som inte känns lika bra är att jag har varit medlem i arbetsförmelingen i 3 månader och har inget fast jobb vilket betyder att jag måste gå med i UGA (arbetsgaranti för unga) och får då inte a-kassa utan får pengar från försäkringskassan istället. Det som känns värst är att det bara är 134 kr om dagen vilket blir 2814 kr i månaden om det är 21 vardagar i den. är det mindre så blir ju summan mindre förståss. Det tunga är att när vi delar de gemensamma räkningarna på två så ligger dom ofta på mer än den summan. Jag kommer alltså inte ens kunna betala min del av räkningarna. Sen ska jag ju betala mina egna räkningar dessutom. Jag har levt på Petter nog länge nu tycker jag. Jag fick ju faktiskt pengar för det som jag var sjuk i höstas, tyvärr fick jag bara för hälften av dagarna. Sen fick jag ju lön den här månaden, alla pengar gick till att betala tillbaka till Petter och jag har fortfarande två månaders räkningar att betala tillbaka till honom. Som tur är så är han snäll och säger att jag inte behöver betala men det känns så dumt att bara leva på honom hela tiden. Sen klarar jag inte av att jobba på sjukhuset längre för jag blir yr och svimfärdig så lätt och dessutom mår jag dåligt nästan hela dagarna så jag kan inte få inte extra pengar på det sättet heller..
Ska ner på ica och handla, tänkte göra fläskfilé med nån god sås och potatisgratäng.. eller nått annat gott för att pigga upp oss.

99 dagar kvar till beräknad förlossning. Låter som en evighet.. Köpte ett par mammabyxor på H&M i tisdags men det var omöjligt att sitta ner i dom. Magen blev så intryckt att jag fick ont och började må illa, fick ta av dem och lägga mej ner ett tag *suck*. Frågade en kvinna som jobbar där om det finns någon mer affär i Skellefteå som säljer mammakläder, tyvärr inte.. Och Piteå har vi varit i, som hade ännu sämre utbud än här. Men Petters föräldrar ringde och undrade om vi ville följa med dom till Luleå och gå på stan imorgon, så nu måste jag ju ska hitta något tycker jag! hur som helst så lämnade jag igen byxorna igår och gick på lite andra affärer som hade rea och hittade tre t-shirtar/ linnen och två tröjor och allt det tillsammans blev billigare än vad byxorna kostade! Kändes jätteskönt att skaffa lite nya kläder, minns inte när jag köpte kläder sist! Och just nu är det ju det bästa tänkbara modet för oss som är gravida. 
Nu har det blivit ännu ett varsel på Alimak, Petter åkte ju egentligen på det förra varslet men han hade tur och fick ett vikariat istället för det var en kille som skulle bli lärare istället. Men nu är det nog kört, han har inte fått veta säkert än men risken att Petter åker nu är väldigt stor.. Han ska i alla fall ut och ta några öl med dom som han brukar vara med på jobbet, och alla dom har blivit varslade. Själv så tror jag att allt ordnar sej på något sätt så jag känner mej inte orolig. Än så länge.

Jag är trött, mår illa, har ont i huvudet, det mesta luktar illa så jag vill spy, jag är kissnödig hela tiden och samtidigt törstig. Jag är yr och svimfärdig, jag har ont i ryggen och höfterna, jag har tappat all kraft i musklerna och tar mej knappt upp från golvet om jag av någon dum anledning satt mej ner, inga kläder passar och jag är allmänt tjurig. Petter tycker att det är bra att jag själv inser att jag är väldigt gnällig, så slipper han påpeka det. Imorgon ska vi till barnmorskan och då ska jag beklaga mej lite extra. Jag börjar tro att jag har fått graviditetsdiabetes för jag har de vanliga symtomen. På ett sätt skulle det kännas skönt för då är det ju "bara" att sluta med socker och dra ner på fet mat så kommer jag att må finfint igen! (i min fantasi i alla fall) Men samtidigt är det skadligt för barnet och det vill jag ju inte. Är det bara järnvärdet som spökar så blir jag då galen för jag trycker i mej järntabletter som jag dessutom mår illa av och det verkar inte hjälpa, så mer av det vill jag inte ha. Jag minns inte längre hur det kändes att må bra! Jag ångrar absolut inte graviditeten men ibland känns allt bara så hopplöst och jag vill bara lägga mej i någon slags koma tills det är dags att föda.

En sak som lyser upp den här dagen för mej är att vi fått ett till förråd så nu kan jag städa ur barnets rum! Hade tänkt göra det idag, direkt efter att vaktis hade ringt men jag svimmar ju nästan av att stå upp så det är bara att glömma. Nu passade jag på att ta en bild på tjockmagen så får ni se.. Jag minns den tiden då den där lilla leverfläcken låg nära naveln.. haha, och tjockare kommer jag att bli. Förresten så är de röda strecken längs ner på magen bara avtryck från byxorna som sitter för hårt :p
Nu kommer snart Petter hem så då får jag gnälla lite mer..

Skulle jobba eftermiddag idag med det blev inte.. Blir så lätt svimfärdig, kan inte stå mer än 30 sekunder utan att bli yr, det går bättre när jag går. Förmodligen är det på grund av järnbrist.. Så det blir till att äta spik och skruv ett tag framöver! Ska till barnmorskan på fredag så då kanske det ordnar sej.
Vårat "barnrum" används fortfarande som förråd och jag har försökt rensa ut så mycket som går men det är fortfarande så mycket att man knappt kan gå därinne. Förrådet i källaren är ju fullproppat så dit går det inte att pressa in mer. Jag funderar på att försöka hyra ett till förråd om det finns möjlighet (säkert inte) så kanske det går. 
Petters kusin fick en liten son igår, några veckor tidigare än planerat, men så var det tydligen med hennes andra två barn oxå så dom var inställda på att den skulle komma snart.
Nä, nu ska jag vila en stund innan Petter kommer hem.